Kameraöver vakning & brot t sprevention Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm I juli 2012 inleddes ett försök med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. Efter införandet av kameraövervakning minskade antalet anmälda brott med 26 procent respektive 15 procent på Medborgarplatsen och Stureplan under kameratiden med bemanning. Antalet anmälda brott i de icke kameraövervakade jämförelseområdena minskade dock med 28 procent. Minskning var alltså procentuellt större i jämförelseområdena än i försöksområdena (Brå 2015). Brå (2015) undersökte också utvecklingen av antalet anmälda brott för sex olika brottstyper. Med undantag för misshandel och sexualbrott var förändringarna i de enskilda brottskategorierna inte statistiskt signifikanta. Antalet anmälda misshandelsbrott ökade med 28 procent i försöksområdena jämfört med de icke kameraövervakade kontrollområdena. I motsats till det minskade sexualbrotten med 51 procent i försöksområdena jämfört med kontrollområdena (se tabell 1). Enligt Brå:s (2015) var det dock en ”ganska stor del av de besökande” på Medborgarplatsen och Stureplan som inte kände till att platserna kameraövervakades. Eftersom kännedomen om kameraövervakning är central för den brottsförebyggande effekten har SNOS (2014) tidigare påtalat att skyltarna om säkerhetskameror, på dessa platser är för små och att flera av dem är täckta med klistermärken. Brottstyp Misshandel Våld/hot mot tjänsteman Olaga hot Personrån Sexualbrott Grövre våld Totalt Oddskvot 0,7822 0,9356 0,9293 1,0128 2,0394 1,0526 0,8938 P-värde P = 0,0036 P = 0,5285 P = 0,7158 P = 0,9551 P = 0,0460 P = 0,8888 P=0,0543 Förändring i% + 28 % i.s.* i.s. i.s. – 51 % i.s. i.s. D O K U M E N T: *i.s. = icke signifikant (P > 0,05) Tabell 1: Oddskvot, P-värde samt förändring i procent gällande antal anmälda brott före och efter införandet av kameraövervakning på Medborgarplatsen och Stureplan jämfört med kontrollområdena. Siffrorna gäller kameratid med bemanning (fredag–lördag kl. 21:00–05:59) och är framräknade med hjälp av statistik som erhölls efter korrespondens med Fredrik Marklund, utredare på Brå. Kommentarer *Kategorin ”brott mot person utomhus” innefattar brott där brottskoden anger att de begåtts utomhus: misshandel, misshandel grov och rån mot privatperson utomhus (Brå 2003). **Tabell 6 i Brå (2003) anger felaktigt att antalet anmälda brott mot person utomhus i kontrollområdet minskade (snarare än ökade) med 16 procent. Med rätt siffror ges oddskvoten av: ((9 + 25 + 10) / 3) • 282 OR= 14 • ((218 + 269 + 241) / 3) ≈ 1,22 Sammanfattning Denna rapport är baserad på nio svenska studier om kameraövervakningens brottsförebyggande effekter som publicerats i vetenskapligt granskade tidskrifter eller utgivits av statliga myndigheter. I en majoritet av studierna (fem av nio) hade kameraövervakningen tydliga brottsförebyggande effekter. I två studier ledde kamerorna dock inte till någon generell brottsminskning, även om det i en av dessa skedde en kraftig minskning av antalet anmälda sexualbrott. I de resterande två studierna skedde små minskningar av den anmälda brottsligheten, men det är oklart om de kan hänföras till kameraövervakningen. Studierna kan också brytas upp i fem olika miljöer: tunnelbanestationer, arenor, skolor, parkeringshus och stadskärnor. I de tre förstnämnda miljöerna hade kameraövervakningen tydlig brottsminskande effekt i alla studier. Även i de två studierna från parkeringshus minskade antalet anmälda brott, även om brottsminskningen var liten i den ena studien och där inte med säkerhet kan hänföras till kameraövervakningen. När det gäller stadskärnor visade en studie på kraftigt minskad brottslighet efter införandet av kameraövervakning, medan två inte visade på några generella brottsminskningar (även om antalet anmälda sexualbrott minskade kraftigt i ena fallet). I ytterligare en studie skedde en icke-signifikant minskning, men den studien bedömdes lida av flera metodologiska problem. Titel: Kameraövervakningens brottsförebyggande effekter i Sverige Produktion: Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) & SecurityUser.com. Författare: Gustav Alexandrie Tidskrift: Detektor Scandinavia. vol. 28 (2016), nr. 2, s. 19-24. www.snos.se www.securityuser.com/se En oddskvot på 1,22 motsvarar en brottsminskning med ca 18 procent i försöksområdet jämfört med kontrollområdet. Referenser Brå (2003). ”Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte”. Rapport 2003:11. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå (2007). ”Kameraövervakning och brottsprevention”. Rapport 2007:29. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå (2009). ”Kameraövervakning i Landskrona”. Rapport 2009:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brå (2015). ”Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen”. Delrapport 2. Rapport 2015:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Priks, Mikael (2014). ”Do Surveillance Cameras Affect Unruly Behavior? A Close Look at Grandstands”. Scandinavian Journal of Economics. 116: 1160-1179. Priks, Mikael (2015a). ”The Effects of Surveillance Cameras on Crime: Evidence from the Stockholm Subway”. The Economic Journal. 125: F289– F305. doi: 10.1111/ecoj.12327. Priks, Mikael (2015b). ”Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan”. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2015:4. SNOS (2014). ”Inledning – nya lagen och svenskens syn på säkerhetskameror”. Föredrag av Dick Malmlund, talesperson för SNOS, på Trygghetskamerans dag 2014. Uhnoo, Sara. Persson, Sofia. Ekbrand, Hans. Lindgren, Sven-Åke (2015). ”Juvenile school firesetting in Sweden: causes and countermeasures”. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. 16:1, 25-40. Weaver, Benjamin. Lahtinen, Markus (2015). ”Kameraövervakningens effekter - vad vet vi och vad vet vi inte?”. i Agrell, Wilhem (Ed.) Övervakning och integritet - en antologi (s. 89-105). MSB. Wiklund, Inger (2008). ”Kameraövervakning har en positiv effekt som brottsförebyggande åtgärd”. SecurityUser.com. 2008-03-01. Nyheter om säkerhet varje dag – www. securityworldhotel.com 24 • detektor sve r i g e