Kameraöver vakning & brot t sprevention D O K U M E N T: ameror brottsförebyggande effekt I en studie publicerad 2005 utvärderades 20 större kommuners arbete mot anlagda skolbränder. I Brå:s metaanalys åstadkom kameraövervakningen en 51-procentig minskning av antalet brott i parkeringsplatser. Skolor I en studie publicerad 2015 utvärderade forskare från Göteborgs universitet arbetet mot anlagda skolbränder i 20 större svenska kommuner. Under perioden 2005–2011 skedde en minskning av antalet anlagda bränder i 13 av de studerade kommunerna medan det skedde en ökning i 7. Kameraövervakning var en av sammantaget 15 olika preventiva insatser som analyserades. För att identifiera kombinationer av åtgärder som tillsammans ledde till en förebyggande effekt användes kvalitativ komparativ analys. Två kombinationer av insatser ledde till en minskning av antalet anlagda skolbränder. I båda kombinationerna ingick ”tvärsektoriell specifik samverkan” och ”utökad sekundär social prevention”. Dessa var dock inte i sig tillräckliga. För att minska anlagda skolbränder krävdes också antingen kameraövervakning eller rondering genomförd av väktare, polis eller räddningstjänstpersonal (Uhnoo m.fl. 2015). Parkeringshus Brå (2003) utvärderade kameraövervakningens effekter på fordonsrelaterade brott (främst stöld ur eller från motordrivet fordon) i ett boendegarage och ett allmänt garage. I boendegaraget minskade antalet anmälda fordonsbrott med 78 procent efter att säkerhetskamerorna installerades år 2000. Eftersom brottsligheten i övriga tätorten låg kvar på ungefär samma nivå som året innan kameraövervakningen infördes finns inga tecken på att minskningen i boendegaraget berodde på generella trender i brottsutvecklingen. I det allmänna garaget minskade antalet anmälda fordonsbrott med 10 procent efter att säkerhetskamerorna installerats år 1999. Brå (2003) drar dock slutsatsen att kameraövervakningen i den andra studien ”troligen inte har haft några effekter på brottsligheten”. Skälet till detta är att parkeringsföretaget införde kameraövervakning efter att de varit särskilt utsatta för brott under en period och att minskningen snarare kan reflektera en återgång. En sådan återgång är, enligt Brå (2003) inte ”helt ovanlig när nivån varit särskilt hög”. Slutsatsen som Brå (2003) drar är dock inte uppenbart korrekt. Det är också möjligt att göra motsatt tolkning av det faktum att införandet av säkerhetskameror var en följd av en uppåtgående trend i kriminalitet. Som Priks (2015b) påpekat kan studier underskatta den brottsförebyggande effekten om en uppåtgående brottstrend fortsätter efter det att kamerorna installerats. Vilken av tolkningarna som är korrekt är svårt att avgöra utifrån det material som finns redovisat i Brå (2003). Studien är alltså otillräcklig för att det ska gå att dra några säkra slutsatser om huruvida kameraövervakningen förebyggde brott eller inte. Det är också värt att notera att parkeringsplatser är en miljö där internationell forskning visat att säkerhetskameror kan ha kraftigt brottspreventiva effekter. I Brå:s metaanalys åstadkom kameraövervakningen en 51-procentig minskning av antalet brott på parkeringsplatser (Brå 2007). Nyheter om säkerhet varje dag – www. securityworldhotel.com d ete k to r sver ig e • 2 1