- Page 1
- Page 2 - Page 3 - Page 4 - Page 5 - Page 6 - Page 7 - Page 8 - Page 9 - Page 10 - Page 11 - Page 12 - Page 13 - Page 14 - Page 15 - Page 16 - Page 17 - Page 18 - Page 19 - Page 20 - Page 21 - Page 22 - Page 23 - Page 24 - Page 25 - Page 26 - Page 27 - Page 28 - Page 29 - Page 30 - Page 31 - Page 32 - Page 33 - Page 34 - Page 35 - Page 36 - Page 37 - Page 38 - Page 39 - Page 40 - Page 41 - Page 42 - Page 43 - Page 44 - Page 45 - Page 46 - Page 47 - Page 48 - Page 49 - Page 50 - Page 51 - Page 52 - Flash version © UniFlip.com |
![]()
Kameraöver vakning & brot t sprevention
D O K U M E N T:
Så blev utfallet av forskningen om k
Nedan sammanställs resultaten från samtliga kända studier om säkerhetskamerors brottsförebyggande effekt i Sverige. Utvärderingarna omfattar tunnelbanestationer, allsvenska fotbollsarenor, skolor, parkeringshus och stadskärnor.
Tunnelbanestationer Mikael Priks (2015a), docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, undersökte de brottsförebyggande effekterna av kameraövervakningen på Stockholms tunnelbanestationer. Säkerhetskamerorna monterades upp på olika stationer vid olika tillfällen mellan 2006 och 2008 och enligt Stockholm lokaltrafiks personal gjordes inga andra brottsstävjande åtgärder samtidigt. Kameraövervakningen föranleddes inte heller av ökad brottslighet. Efter införandet av kameror minskade antalet brott med i genomsnitt runt 25 procent på tunnelbanestationerna i Stockholms innerstad. De anmälda fickstölderna minskade med runt 20 procent och rånen med runt 60 procent medan antalet narkotika- och våldsbrott förblev oförändrat. 15 procent av brotten som förebyggdes omfördelades dock till icke kameraövervakade områden utanför stationerna. I förorterna, där färre brott begås, uteblev den brottsförebyggande effekten (Priks 2015a).
Foto: Jan Danielsson
Efter införandet av kameror minskade antalet brott med i genomsnitt runt 25 procent på tunnelbanestationerna i Stockholms innerstad.
Foto: Axel Pettersson
De anmälda fickstölderna minskade med runt 20 procent och rånen med runt 60 procent medan antalet narkotika- och våldsbrott förblev oförändrat.
Fotbollsarenor Mikael Priks (2014) studerade kameraövervakningens effekt på inkastade föremål, såsom tändare, mynt, flaskor och snusdosor inne på Allsvenska fotbollsarenor. Fotbollsligan utdömer straff till klubben om en supporter gör sig skyldig till att ha kastat in föremål. Studien använde data från domarrapporter under tiden 1999–2005. Under den studerade perioden förekom i genomsnitt 0,26 incidenter med inkastade föremål per match på arenor utan kameraövervakning. Efter installationen av säkerhetskameror minskade antalet incidenter till i genomsnitt 0,07 per match. Det innebär att kameraövervakade matcher hade i genomsnitt 65 procent färre incidenter än matcher utan säkerhetskameror. Priks (2014) studerade också huruvida kameraövervakningen ledde till en omfördelning av brottslighet till områden utanför arenorna. Det fanns dock inget stöd för att en sådan omfördelning skedde.
... kameraövervakade matcher hade i genomsnitt 65 procent färre incidenter än matcher utan säkerhetskameror.
– en aktiv partner med framtid i fokus
20 • detektor sve r i g e
|