D O K U M E N T: Kameraöver vakning & brot t sprevention Kameraövervakningens brottsförebyggande effekter i Sverige Det påstås ibland att det inte finns några vetenskapliga belägg för att kameraövervakning kan förebygga brott. Denna uppfattning bygger ofta på slutsatser från enskilda studier eller Brå:s metaanalys från 2007 där kamerorna endast hade tydlig effekt på parkeringsplatser. Tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och tidningen SecurityUser.com har tagit fram en rapport som sammanställer svenska studier av kameraövervakningens brottsförebyggande effekter. Den visar att säkerhetskameror väsentligen kan bidra till brottsprevention i ett flertal miljöer. Ett sammandrag av rapporten presenterades i SecurityUser.com (1/2016). I Detektor går vi ett steg längre och publicerar för första gången rapporten i sin helhet. Foto: Axel Pettersson Foto: Jan Danielsson SNOS och SecurityUsers rapport beskriver endast studier som utförts i Sverige och som publicerats i en referentgranskad tidskrift eller utgivits av en statlig myndighet. Inledning – bakgrund till rapporten Vid beslut om kameraövervakning kan såväl lagstiftare som privata och offentliga aktörer dra nytta av forskning på området. Det är dock ofta svårt att orientera sig i den vetenskapliga litteraturen, vilket gör att det finns behov av forskningssammanställningar. År 2007 publicerade Brå en genomgång av forskningsresultat om kameraövervakningens brottsförebyggande effekter i form av en metaanalys omfattande 41 studier utförda i flera olika länder. Metaanalysen visar att kameraövervakning i genomsnitt ledde till en 16-procentig signifikant minskning av brottsligheten i försöksområdena jämfört med de icke kameraövervakade kontrollområdena. Detta är dock till stor del en följd av att kameraövervakning var effektivt på parkeringsplatser, där antalet brott minskade med 51 procent. I de flesta andra miljöer var resultaten mindre tydliga (Brå 2007). Som säkerhetsforskarna Benjamin Weaver och Markus Lahtinen (2015) har påpekat är det dock problematiskt att använda brittisk forskning som beslutsmaterial gällande säkerhetskameror. Beslut om kameraövervakning i Sverige bör dock inte uteslutande grundas på detta då litteraturen som Brå:s metaanalys baseras på lider av metodologiska problem. Ett exempel på ett sådant problem är att införandet av säkerhetskameror ofta är en följd av en uppåtgående trend i kriminalitet. Om trenden fortsätter efter det att kamerorna installera- des så kommer studierna underskatta de brottförebyggande effekterna. Orsakssambanden kan således inte fastställas med denna typ av studier, som nationalekonomen Mikael Priks (2015b) har påpekat i en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Det finns dock utvärderingar som inte har denna begränsning. Priks (2015b) belyser studier som klargör orsakssambanden genom att använda så kallade naturliga experiment där införandet av säkerhetskameror varit oberoende av förändrad brottslighet och där det kunde uteslutas att andra interventioner skedde samtidigt. Priks (2015b) identifierar tre studier av detta slag och i alla dessa hade kameraövervakningen en brottsförebyggande effekt, särskilt gällande planerad brottslighet. Två av dessa studier är genomförda i Sverige och kommer därför beskrivas mer ingående senare i rapporten. Ur ett svenskt perspektiv är en annan begränsning med Brå:s metaanalys att den i huvudsak bygger på studier utförda i andra länder. Av de 41 ingående studierna utfördes endast en i Sverige, medan 34 utfördes i Storbritannien (Brå 2007). Som säkerhetsforskarna Benjamin Weaver och Markus Lahtinen (2015) har påpekat är det dock problematiskt att använda brittisk forskning som beslutsmaterial gällande säkerhetskameror, då kameraövervakningen i Storbritannien sker i en unik historisk och politisk kontext som skiljer sig mycket från situationen i Sverige. Det finns alltså behov av en sammanställning av forskning om brottsförebyggande effekter av säkerhetskameror i Sverige. Denna rapport syftar till att belysa denna forskning och därigenom fungera som underlag för lagstiftares samt privata och offentliga aktörers beslut om kameraövervakning. Rapporten beskriver endast studier som utförts i Sverige och som publicerats i en referentgranskad tidskrift eller utgivits av en statlig myndighet. Litteratursökningen fann 9 studier som uppfyllde kriterierna. Nyheter om säkerhet varje dag – www. securityworldhotel.com d ete k to r sver ig e • 19