background image
VINJETT
www.stoldskyddsforeningen.se
8
TRYGGARE SAMHÄLLE 2­2016
Björn Eriksson, ordförande för SäkerhetsBranschen:
"Kameror, väktare och kontanter
är alla trygghetsfaktorer"
Björn Eriksson är ett energiknippe som
älskar att driva frågor. Därför trivs han
med sin roll i SäkerhetsBranschen. Det
finns många frågor att hantera.
Ett fungerande rättsväsen
I Säkerhetspaviljongens första program-
punkt "Hotfull tid ­ har vi råd att avstå
samverkan och modern säkerhetsteknik?"
kommer han diskutera ett ökat samarbe-
te mellan polis och väktare samt behovet
av att få använda kameratekniken på ett
effektivt sätt.
­ För mig är det allra viktigaste att vi
får ett väl fungerande rättsväsende. Som
det ser ut idag finns det hinder på vägen,
säger Björn Eriksson och förklarar hur
han tänker.
­ Polisen bör avlastas och brottsbekäm-
pande myndigheter måste få möjlighet
att döma de som gör sig skyldiga till
brott. Ofta krävs bildbevis.
Lösningar finns
SäkerhetsBranschen har, enligt Björn
Eriksson, nyckeln till lösningen på båda
dessa problem.
­ Men det krävs ett pragmatiskt nytän-
kande. Samhället måste våga inse att
säkerhetsföretagen kan bidra ytterligare
till ökad trygghet genom att ta hand om
flera av de enklare uppgifter som idag
upptar polisens arbetstid. På så sätt kan
de fokusera mer på att klara upp brott.
Björn Eriksson tar några exempel.
­ Varför ska polisen köra människor
till och från häkten, psykiatriska kliniker
eller kriminalvårdsanstalter? Och varför
räcker det inte med en polis som för
befäl över tre eller fyra väktare vid nyk-
terhetskontroller i trafiken? Passkontroll
är ett annat område som väktare skulle
kunna avlasta polisen. Här finns resurser
att spara och effektivitet att vinna. Alla
skulle vinna på en sådan ordning.
Använd säkerhetskameror
Den andra viktiga frågan som Björn
Eriksson kommer att ta i det första
seminariet i Almedalen handlar om att
ge polis och domstolar verktyg när det
gäller brottsbekämpning.
­ Brottsbekämpning är ett samhällså-
tagande som blir allt viktigare. Allt från
vardagsbrott till organiserad brottslighe-
ten ingår. Det är ingen lätt uppgift.
­ Att gripa skyldiga är en sak, att få
dem dömda är ofta något helt annat. I
den mån vittnen finns är det ofta ovil-
liga att peka ut skyldiga. Kamerabilder
av hög kvalitet kan därför vara den enda
avgörande bevisningen.
Kameror gör nytta
Björn Eriksson menar att säkerhetska-
meror kan göra stor samhällsnytta om
de bara får användas på rätt sätt.
­ De kan förebygga och framför allt
upptäcka brott samt identifiera de som
begår brotten om de bara får användas
på rätt sätt. Se bara på den brottsförebyg-
gande effekten som säkerhetskameror
haft på tunnelbanestationerna i Stock-
holms innerstad säger han.
­ Kameraövervakningslagen bör utfor-
mas så att tryggheten väger tyngre när den
balanseras mot det integritetsintrång som
lagen nu gör gällande att säkerhetskame-
rors närvaro innebär. Med den höga rätts-
säkerhet vi har i Sverige måste polis och
rättsväsende få tillgång till modern teknik
för att kunna gripa och döma brottslingar,
fastslår Björn Eriksson som också nämner
terrorism som ytterligare en faktor att ta
hänsyn till.
­ Vi ska inte behöva ha en lag som hin-
drar samhället från effektivt användande
av brottsbekämpande bildteknik. Ytterst
handlar det om att ha ett fungerande
rättsväsende, säger han.
Utvecklingen ser bra ut
Björn Eriksson ser ljust på framtiden.
Han är övertygad om att polisen kom-
mer samarbeta allt mer med säkerhets-
företag av den enkla anledningen att det
är den enda vägen.
­ Polisen har idag alldeles för många
arbetsuppgifter för att klara av sina
kärnuppgifter. Vi måste få en långsiktig
lösning.
När det gäller lagstiftningen kring
användningen av säkerhetskameror ser
han också positiva signaler.
­ Kameraövervakningslagen är under
utredning på regeringens initiativ. Det
är bra att justitiedepartementet har upp-
märksammat att lagen inte blev som
den ursprungligen var tänkt. Nu finns
möjligheten att rätta till felen som måste
identifieras och där har SäkerhetsBran-
schen definitivt en roll.
Björn Eriksson menar också att det går
att kombinera ökade möjligheter att få
använda säkerhetskameror med ett för-
stärkt integritetsskydd.
­ Ja, om lagstiftarna ser över hur han-
teringen av inspelade bilder ska gå till.
Exempelvis skulle man kunna definiera
behörighetskrav till bildmaterialet tydli-
gare samt framför allt skärpa straffvärdet
om någon olagligen sprider bilder från
säkerhetskameror. Det skulle tjäna inte-
gritetsbehovet betydligt bättre än nuva-
rande lagstiftning som är fokuserad på
kamerornas placering samt hur och när
inspelning får ske.
­ Jag tror att man kommer att komma
fram till att bilden är det centrala. Vem
som tar emot bilden är ju av viss betydel-
se. Är det poliscentralen, som under väl-
digt trygga omständigheter via krypterad
trafik gör det omöjligt för någon annan
att titta på det eller är det någon annan
som tar emot den här bilden? Kraven på
bildmottagning tror jag kommer bli en
väldigt stor fråga framöver.
Kontantfrågan
Björn Eriksson, är inte bara ordförande
i SäkerhetsBranschen (och i Riksidrotts-
förbundet). Han är också initiativtagare
till Kontantupproret och därför också
en medelpunkt i paneldiskussionen efter
lunch som går under rubriken "Har
du makten över dina pengar, eller har
finansaktörerna tagit över?" På vilket sätt
detta tema har hamnat i Säkerhetspavil-
jongen kan man undra.
­ Det kontantfria samhället utgör helt
klart en samhällsrisk. En offentlig utred-
ning med namnet Svensk kontanthante-
ring pågår för närvarande och i Sveriges
Kommuners och Landstings yttrande
finns en oro för vad som säkerhetsmässigt
kan hända vid en omfattande IT-krasch
eller vid stora elavbrott och man pekar
även på de grupper som står utanför i
det kontantlösa samhället, säger Björn
Eriksson som menar att utfasningen av
kontanter är ett sätt för de stora affärs-
bankerna att tjäna mer pengar.
­ Det finns ett manipulativt beteende
från bankernas sida i den här frågan. De
kan ta betalt för kortanvändning och
lär höja de avgifterna om kontanterna
blir allt ovanligare, säger Björn Eriksson
avslutningsvis.
Text: Lennart Alexandrie
SäkerhetsBranschens ordförande Björn Eriksson kommer som
vanligt att ha fullt upp under Almedalsveckan. I Säkerhets-
paviljongen kommer han tala om varför det behövs en bättre
kameraövervakningslag och hur och varför polis och bevak-
ningsbolag bör samarbeta mera samt varför vi måste ha kon-
tanter i samhället.
­ Kameror, väktare och kontanter är alla trygghetsfaktorer,
säger Björn Eriksson.
För mig är det
allra viktigaste
att vi får ett väl funge
rande rättsväsende.
"
Vi ska inte behö
va ha en lag som
hindrar samhället från
effektivt användande av
brottsbekämpande bild
teknik.
"
6 juli 8:15 ­ 9:15
6 juli 12:30 ­ 13:15
Har du makten över dina
pengar, eller har finans-
aktörerna tagit över?
Medverkande:
Björn Eriksson,
ordförande i SäkerhetsBranschen,
Charlie Söderberg, "rikedomscoach"
hos Balansekonomi, Daniel Akenie,
teknik- och säkerhetschef, Micro-
soft, Per Geijer, säkerhetschef för
Svensk Handel.
Moderator:
Hasse Aro
Arrangör:
SäkerhetsBranschen
Björn Eriksson, ordförande
för Säkerhetsbranschen.
Hotfull tid ­ har vi råd
att avstå samverkan och
modern säkerhetsteknik?
Björn Eriksson, ordförande, Säker-
hetsBranschen, Anders Ygeman
(S), inrikesminister, Hans Brun,
terrorismforskare, Roger Haddad
(L), ledamot i riksdagen och justi-
tieutskottet och Mats Löfving, bitr.
rikspolischef och chef för NOA.
Moderator:
Hasse Aro
Arrangör:
SäkerhetsBranschen
ALMEDALEN ­ 6 JULI
Wisby Strand, Strandvägen 4