background image
TRYGGARE SAMHÄLLE 2­2016
17
www.stoldskyddsforeningen.se
NYHETER
www.stoldskyddsforeningen.se
Brandskydd, språkundervisning
och integration i ett paket
­ Istället för att gå runt och
knacka dörr och informera om
brandskydd i hemmet bestäm-
de vi oss för att möta våra
nyanlända redan under första
fasen av deras SFI-utbildning
(Svenska för invandrare). På
det här sättet kan vi kombine-
ra vår information med deras
språkliga träning, förklarar
Mikael Forsberg, verksam-
hetschef på Brandskyddsför-
eningen Stockholm.
Projektet kom till genom att
Brandskyddsföreningen tog
kontakt med privata och kom-
munala aktörer som drev SFI-
utbildningar, för att se hur man
kunde fånga upp nyanlända
och utbilda dem i brandskydd.
Redan från början var genom-
slaget stort och sedan starten
hösten 2015 fram till senvåren
2016 har runt 600 kurstillfällen
anordnats, från Nynäshamn i
söder till Norrtälje i norr.
­ Vi har fått till en lyckad
mix där eleverna får kom-
binera lektioner i språk och
brandskydd samtidigt som det
blir till ett integrationsprojekt,
även ur våra lärares perspektiv.
Konceptet har spridit sig som
ringar på vattnet och fram över
ska vi även ha med praktiska
moment där eleverna till exem-
pel får testa att använda en
brandsläckare. Om önskemål
finns kan vi även komma hem
till dem och titta över deras
brandskydd.
Lärarna är ungdomar som
fortfarande går på högskolan
eller avslutat gymnasiet. En
av dem är Beata Brändström,
20 år.
­ När jag hörde om det här
projektet tyckte jag att det lät
jätteintressant. Under förra
hösten och en stor del av vin-
tern var jag ute tre till fem
dagar i veckan och höll kurser
och nu är jag riktigt taggad att
få komma ut igen.
Vad är det som gör det
så kul för dig som lärare?
­ Framförallt att eleverna är så
oerhört uppmärksamma på det
vi informerar om, de vill verk-
ligen lära sig och det är sällan
någon sitter och håller på med
sin mobil eller annat. Istället
antecknas det ständigt och är
det så att det uppstår oklarhe-
ter tvekar de inte att fråga.
Hur fungerar det med
språket?
­ Det varierar en hel del mellan
klasserna. Vissa har kommit
tillräckligt långt med svenskan
för att de ska hänga med utan
några större problem, i andra
fall har jag fått använda mer
kroppsspråk. Vi har också en
bra PowerPoint-presentation
med illustrativa bilder.
Hur ser klasserna vanligtvis ut?
­ Oftast är det runt 20 perso-
ner av flera olika nationaliteter,
som mest har vi haft 50 elever
i en klass. De flesta kurserna
sker dagtid, men där eleverna
haft dagjobb har vi även anord-
nat kvällskurser.
Efter fullbordad kurs får alla
elever som önskar med sig en
brandvarnare hem.
I samarbete med MSB (Myndigheten för sam-
hällsskydd och beredskap) driver Brandskydds-
föreningen i Stockholm sedan hösten 2015 ett
uppmärksammat projekt som vänder sig direkt
till nyanlända.
Sedan starten hösten 2015 fram till senvåren 2016 har runt 600 kurstillfällen anordnats, från Nynäshamn i söder till
Norrtälje i norr.
Fortsatt ökning av kort- och internetbedrägerier
Bedrägerierna med kortupp-
gifter fortsätter att öka och
numera är det mer vanligt än
ovanligt att bedrägerierna sker
trots att kortet inte är förlorat.
­ Det finns mängder av
kortuppgifter i omlopp vil-
ket bland annat tyder på att
säkerheten brister på vissa håll
där kortuppgifter lagras, säger
Lotta Mauritzson, ansvarig
för rådgivning på SSF Stöld-
skyddsföreningen.
Bedrägerier kan också ske
efter att man fört över pengar
eller lämnat sina kortuppgifter
till någon som utger sig för att
vara en vän i sociala medier
eller efter uppmaning i ett mail
som ser ut att komma från
Skatteverket, posten, polisen
eller banken. Även vissa före-
tag, t ex Telia har använts som
avsändare av mailen.
Vissa av mailen innehåller
bifogade filer med skadlig kod
som låser åtkomsten till filerna
på datorn, som inte låses upp
förrän mottagaren betalat ett
antal tusenlappar.
­ Det är svårt att skydda sig
helt mot bedrägerier, men det
finns en rad saker att göra för
att minska risken att bli utsatt
och det är bra att försöka följa
med lite i utvecklingen när det
gäller tillvägagångssätt, menar
Lotta Mauritzson och förmed-
lar SSFs brottspreventiva råd:
· Lämna inte ut dina kortupp-
gifter på internet om du inte
känner dig trygg med webb-
butiken.
· Öppna inte e-mail som du
inte förväntar dig utan ring
avsändaren och kontrollera
riktigheten i dem.
· Ring alltid upp den som utger
sig att vara någon du känner
innan du för över pengar och
lämna inte ut kortuppgifter.
· Använd alltid internetköps-
och utlandsspärren till korten
när du inte använder dem.
Skaffa ett shoppingkort utan
kredit framförallt för köp över
nätet.
Jämfört med 2015 har bedrägerierna ökat med
hundra procent hittills i år i jämförelse med
samma period förra året. Enligt polisens nationel-
la bedrägericenter är det framförallt bedrägerier
där kortuppgifterna används utan att bedragaren
har tillgång till själva kortet som ökar, men även
bedrägerier över nätet fortsätter att vara ett stort
problem.
IT-beslutsfattare räknar med att drabbas av cyberattacker
Undersökningen genomfördes
av företaget Vanson Bourne, i
form av telefon- och onlinein-
tervjuer med 1 700 IT-besluts-
fattare och 3 500 kontorsan-
ställda på företag med minst
1000 medarbetare i Storbri-
tannien, Frankrike, Tyskland,
Nederländerna, Belgien, Ita-
lien, Sverige, Norge, Danmark,
Ryssland, Saudiarabien eller
Förenade Arabemiraten.
De allt mer komplexa digi-
tala landskapen gör det svårt
för företag att hänga med i hot-
utvecklingen ­ 49 procent av
de nordiska IT-beslutsfattarna
anser att företagets största sår-
barhet utgörs av det faktum
att cyberangreppen utvecklas
snabbare än säkerhetslösning-
arna de har idag.
26 procent av de nordiska
IT-beslutsfattarna och 24 pro-
cent av de kontorsanställda
menar att det är företagets
VD som bär ansvaret vid ett
dataintrång. Samtidigt svarar
34 procent av IT-beslutsfat-
tarna att de medvetet låter bli
att rapportera dataintrång till
ledningen.
40 procent av de nordiska
IT-beslutsfattarna anser att de
främsta IT-säkerhetsriskerna
finns inom organisationen, i
form av slarviga eller outbil-
dade medarbetare. 39 procent
av samma grupp uppger att
företaget har en speciell hand-
lingsplan eller process för ett
eventuellt säkerhetsintrång
men bara 20 procent av kon-
torsanställda svarar samma sak.
Samtidigt uppger 48 procent
av nordiska IT-beslutsfattare
att felaktiga säkerhetspolicys
för medarbetare utgör en stor
säkerhetsrisk.
76 procent av IT-beslutsfattare räknar med att
drabbas av cyberattacker inom den närmaste
tremånadersperioden, enligt en ny undersök-
ning. Trots detta uppger enbart 40 procent av
IT-beslutsfattarna att IT-säkerheten ses som en
prioritet i företaget.