AR Media nyheter

Efter att moderatorerna, SNOS ordförande Kristina Axén Olin och generalsekreterare Lennart Alexandrie, hälsat välkommen talade justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S) om de stora utmaningarna med gängkriminalitet, skjutningar och övrig brottslighet.

– Det kommer inte att räcka att det är en fråga för polisen, för oss justitiepolitiker eller säkerhethetsbranschen, det krävs ett samlat samhälle för att bryta utvecklingen, sa han.

Sammeli är tydligt positiv till säkerhetskameror på brottsutsatta platser och kroppsburna kameror för poliser och konstaterade att den nya polismyndigheten har blivit mer modern, flexibel och slagkraftig efter omorganisationen och efter sju år med minskande antal genomförda brottsutredningar har det nu skett en ökning tre år i rad.

– Detta märks också i kriminalvården, för några år sedan var det ganska tomt i många häkten och anstalter, i dag har vi stundtals 100 procent beläggning, sa han.

Uppförandekod ska ge klarhet
Säkerhetsbranschens VD Joakim Söderström berättade att många av branschorganisationens medlemmar tycker att regelverket kring kameror är luddigt efter GDPR. Därför arbetar Säkerhetsbranschen med en uppförandekod som preliminärt ska lämnas till Datainspektionen 1 maj.

– Uppförandekoden ska förhoppningsvis bli godkänd av Datainspektionen och därefter kan medlemsföretagen ansluta till den. Följer du den är du inom ramarna och behöver inte känna samma oro för vad som gäller, sa han.

Därefter talade Nils Henckel, jurist på Datainspektionen, om kroppskameror och system för ansiktsigenkänning. Som svar på Joakim Söderströms kritik om det luddiga regelverket välkomnade Nils Henckel Säkerhetsbranschens uppförandekod och berättade att Datainspektionen tillsammans med flera EU-länder arbetar med att få fram en vägledning som ska vara klar till hösten.

– Det kommer förhoppningsvis innebära en del klargöranden men det är av vägledande karaktär. Vi jobbar för att det ska bli tydligare och bättre, sa han.

Säkerhetskameror förhindrar brott
Eric Piza, docent i kriminologi vid City University of New York, pekade på forskningsresultat som visar att säkerhetskameror är signifikant brottsförebyggande på parkeringsplatser men också i bostadsområden.

– Videoövervakning verkar fungera bäst när det används som del i en större brottsförhindrande paket av åtgärder, sa han.

Två tillverkare, Genetec (Erik Nord) och Axis (Jimmy Ek)  samt två systemintegratörer, Great Security (Roger Eriksson) och Stanley Security (Tom Vetterlein) var representerade  i en paneldiskussion tillsammans med Nils Henckel på Datainspektionen. Temat var "integritetsvänlig teknik", men kom att handla om lite mer än så. De var ganska ense om att GDPR har gjort seriösa aktörer mer transparenta och att branschen blivit mycket mer medveten om hur personuppgifter behandlas.

Lättare för kameror i kollektivtrafiken
Regeringens särskilda utredare, Johan Sjöö, har i ett betänkande föreslagit att kollektivtrafiken ska slippa tillståndsplikt för kameraövervakning. Under #Trygghetnu betonade han att det stora problemet är att avgränsa vad som är kollektivtrafik. Fordon som tåg och bussar är enkla, men det är desto svårare att avgränsa geografiska områdena kring knutpunkter, stationer och hållplatser. Johan Sjöö betonade också att tillståndsplikten inte avgör om någon får kameraövervaka eller ej och att det kan bli svårt att få övervaka till exempel en liten busshållplats i en mindre stad.

– Då gäller det att kunna visa på en väldigt särskild problembild. Svaret finns i GDPR eller i brottsdatalagen, oförändrat mina förslag, sa han.

Trygghetbehov i sjukhus och skolor
Irene Svenonius (M), ordförande för regionstyrelsen i region Stockholm, argumenterade därefter för att även sjukvården ska slippa tillståndsplikten på grund av ökningen av hot och våld på sjukhusen.

– Bara i Stockholms län har vi kanske 1 000 yrkeskriminella i 50 olika gäng. Och när de gör upp med varann hamnar patienter i vår vård och det medföljer en svans och ibland också anhöriga. Det påverkar säkerhetsläget när samhällsproblemen flyttar in i vårdens verksamheter, sa hon.

Även skolan har problem med hot och våld och kommissarie Johan Mangbo vid Helsingborgspolisen talade om hur samverkan och delande av information kan vara effektiva motåtgärder.

– Vilka andra organisationer än skolor har sex obevakade ingångar där man inte har koll på vem som kommer in, frågade han sig.

Säkra eller smidiga ID-val
Daniel Hjort från Nexus Group talade om hur människor föredrar enkla och smidiga lösningar på nätet snarare än säkra, samt hur digitala identiteter är en balansgång mellan säkerhet och integritet. Många reflekterar inte över hur mycket information som företag som är inblandade i processen när du ska legitimera dig på nätet faktiskt har om dig.

Integritetsskyddet viktigt
Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Internetstiftelsen, betonade att säkerhet är en process, inte en produkt. Hon manade också till försiktighet när det gällde synen övervakning och lyfte fram behoven av integritetsskydd. På frågan om vad för typ av brottsbekämpning som är den största integritetsrisken svarade hon:

– Det är att polisen skulle stoppa in skadlig kod i misstänktas datorer för att avlyssna vad de gör. Då har man sänkt sig till brottslighetens nivå, det är helt fel väg att gå.

Total öppenhet
Filosofen Torbjörn Tännsjö avslutade med att berätta om hur han ändrat sig och nu förespråkar ett öppet samhälle med obegränsad övervakning. Det förutsätter dock en symmetrisk relation: insamling av information om privatpersoner ska tillåtas men privatpersoner ska också veta vad alla myndigheter och alla företag vet om oss. Övervakning kan ge både rättssäkerhet och rättstrygghet på samma gång enligt Tännsjö.

– Det underbara med övervakningen verkar vara att den befrämjar båda som normalt står i motsättning till varandra, sa han.

Bästa eventet sedan starten
Det breda perspektivet på ämnet brottsbekämpning vs integritetsskydd på årets #Trygghetnu var utan tvekan uppskattat hos de flesta av de över 200 besökaresom lockades till eventet.
– Det har varit väldigt många positiva kommentarsr om anförandena från talarna. Och personligen tycker jag att såväl program som talarprestationerna på årets upplaga hör till de bästa sedan vi startade eventet 2012, säger Lennart Alexandrie, som förutom rollen som generalsekreterare i tankesmedjan SNOS också är VD för AR media International.